onsdag 26 september 2012

Cellprovtagning.

Jag vill nu meddela er läsare att ni får tänka på att jag är barnmorska och att vissa saker då inte blir lika "tabu" som de i vanliga fall kanske kan vara!
Vill nu bara säga till alla känsliga läsare att ni kanske kan komma att tycka att detta är lite olämpligt, men samtidigt så är det en viktig del för oss kvinnor och jag anser att allt kvinnligt är intressant att diskutera.
Kanske därför jag gjort det yrkesval jag gjort?

Men i alla fall så fick jag kallelse hem gällande cellprovtagning på min vårdcentral. Jag kom iväg, lite orolig! Provtagningar är ju aldrig speciellt trevliga men barnmorskan på vårdcentralen var trevlig och det var inga problem med provtagning och så, men intressant var ju än en gång hur liten världen kan vara!

Jag kommer då till vårdcentralen och barnmorskan kommenterar att jag är nyinflyttad! Jag svarar så klart ja och så berättar jag min story om att jag flyttat till Örebro på grund av jobb och att jag också arbetar som barnmorska. Allt slutar med att hon konstaterar att hon nog känner igen mitt namn från barnmorske kretsarna. Hon ber mig hälsa till mina kolleger i samma väva som jag står och klär på mig så slår mig tanken att hädanefter då jag via arbetet har kontakt med denna barnmorska så kommer jag varje gång att tänka på detta tillfälle och samma gäller antagligen henne. Alltså hädanefter, vad som än händer så kommer alltid vårt första möte att vara grunden för all framtida kontakt! Hahaha... så kan livet vara. Men det bjuder jag på och det är ju varken mer eller mindre än våra jobb som det gäller! Men lite komiskt kan jag då ändå tycka!

En annan sak som jag kom att tänka på under mitt besök i samband med cellprovtagningen! Barnmorskan frågade angående när jag hade min senaste mens och jag visste ju att den frågan skulle komma och jag hade förberett mig på den och ändå kunde jag med säkerhet inte säga när det var. Jag vet bara att den är regelbunden och jag känner på min kropp när det är ägglossning och när det är dags för mens och så... Jag behöver ingen kalender till det. Jag brukar nog då och då hålla koll och skriva upp men just nu känns det lite onödigt, eftersom den är regelbunden... men kanske jag bör skärpa mig!
Det skulle kunna vara intressant att veta om kvinnor verkligen håller koll på sin mens och så... Det finns säkert en hel del som gör det grundligt, andra som inte har någon koll och så en stor grå massa som är lite som jag och har si så där lite grann koll!

Det har varit en lång paus i mitt bloggande men det har hänt en hel del saker den senaste veckan så alla ni som väntat på inlägg! Ni har inte väntat förgäves... Det kommer mera och snart!

Ha det så bra!
Kram

söndag 16 september 2012

Höst = handbolls start!

Nu är hösten här på riktigt! Hösten med sina härliga färggranna träd. Hösten med den härliga friska luften och dagar med höst regn och stormar men också dagar med sol och lite kvarglömd sommarvärme. Jaja, sommarvärme och sommarvärme men lite värme i alla fall!

Med hösten kommer så mycket annat också! Nu saknar jag tv:en. Alla serier och andra tv-program som börjar nu till hösten. Jag tror nog bestämt att jag måste fixa en tv, men får nu se hur det blir med det!

Sedan har handbollsmatcherna också dragit igång. Både här i Sverige och också hemma i Finland. Det kliar nog lite i fingrarna att börja spela igen och jag ska faktiskt vara med på lite träningar med damlaget här i Örebro, så vi får väl se! Kanske man inte kan hålla sig borta och att de vill ha en med så blir det kanske lite handboll för mig också!

Så mycket mera har jag inte att dela med mig just nu! Mestadels jobbar jag och där emellan gör jag för det mesta ingenting! Men det är mitt liv nu och här och jag försöker leva så gott jag kan.

Kram på er! Hoppas att ni får en bra vecka.

En hälsning från mig till er alla!
"Way of the world" med Tina Turner.


onsdag 12 september 2012

Bloggstatistik!


Lite intressant det här med att man kan kolla statistik över hur många som läser ens blogg. Dessutom kan man se statistik gällande i vilket land ens läsare befinner sig. Jag fattar ju att det hemifrån Finland skulle komma att finnas en hel del läsare men läsarantalet här i Sverige är nog betydligt mer än vad jag någonsin hade trott... Jag tror inte ens att jag känner så många personer här i Sverige som antalet läsare jag har härifrån!

Sedan ännu intressantare så har det en längre tid nu varit ett ganska stabilt läsarantal från Ryssland. 12 stycken läsare från Ryssland. Jag fattar inget... Jag tror inte att jag känner någon i Ryssland och vad skulle nu främlingar vilja läsa och följa med angående vad som händer i mitt liv eller annars bara läsa en massa tankar som svävar runt i mitt huvud och som blir ner plitade hit.

Dessutom har jag läsare från USA, Tyskland och Belgien tror jag till och med det var. Skulle nog vara väldigt intressant att veta något om alla läsare som läser min blogg!

Men ett stort tack till er alla. De senaste veckorna har jag jobbat väldigt oregelbundet och det har gjort att jag som i vanliga fall knappt har några rutiner har saknat lite rutiner. Har inte varit någon ordning på sov- och mattider. Man borde kanske ha en sån där Skalman klocka som säger till när det är dags får att äta och för att sova och så! Men någon sådan klocka har jag inte så det är bara att göra så gott man kan. Jag har ändå kommit i en någorlunda rutin och det är att hela den här månaden har jag sprungit till jobbet och sedan gått eller sprungit hem igen. Inte så dåligt och nu har också handbollen här i Örebro haft kontakt med mig så det ser ut som om det kommer att bli lite träningar framöver. Det börjar nog klia i fingrarna igen även om det har varit skönt med lite paus med en massa måsten i ens liv.
Jag har antagligen sagt det förut men jag säger det igen. Jag tror att det att jag flyttade till Örebro är det absolut bästa som hänt mig i år. Annars hade jag nog klarat mig utan detta år 2012, men det finns ju några månader kvar så man får väl hoppas på att dessa månader för med sig något trevligt!

Idag har det varit en sådan där perfekt höst dag. Fint väder, sol och så och samtidigt så har det känts så där härligt svalt och friskt så som en riktig höstdag ska kännas. Som gammal och van vinterbadare börjar det ila i kroppen efter att få ta sig något svalkande dopp nu som då. Något direkt vinterbad lär det väl inte bli här i Örebro men jag borde definitivt söka upp något ställe där jag kan ta mig ett dopp så länge tills det börjar vara is på vattnet!

För att vi inte ska glömma varifrån min blogg fått sitt namn så ska jag nu dela med mig av en av mina absoluta favoriter!


This song is more true, now then ever before!

lördag 8 september 2012

Kvarntorpshögen!


Två av mina arbetskompisar tog mig med på lite vandring här i veckan.
Kvarntorpshögen, var stället vi skulle till. Kvarntorpshögen är cirka 100 meter hög och en gammal slagghög i Kvarntorp i Kumla kommun. "Närkeslättens högsta fjäl", som min arbetskompis uttryckte det.
Högen är även förknippad med konstprojektet Konst på hög och vintertid kan man tydligen åka slalom där.
För att komma upp på högen kan man bland annat ta trappan upp. Trappan på 427 steg leder en upp på toppen. Tydligen är det folk som tränar "trappträning" där, kanske något man skulle börja med?
Förutom högen så finns det också ett antal fina vandringsleder runt omkring.


Nere på marken!
 Ser ni det där silvriga till höger på varje trappsteg? Det är tydligen så att man fått köpa "ett trappsteg" och sedan fått sitt namn ingraverat på trappsteget eller på räcket. Trappan har nyligen blivit restaurerad för att någon väldigt smart typ fått för sig att, ja var det nu köra upp eller ner men i alla fall att motorcykel i trappan. Tur hade väl personen att han inte bröt nacken på köpet.

På väg upp!

Uppe!


Vilken tur vi hade att det var soligt och fint för utsikten var fenomenal. Blåsigt var det dock, så det är tur att man står tryggt med båda fötterna på marken.
Och vilken utsikt!

Ormen eller ödlan som de då mera riktigt är gav oss en trevlig eller mindre trevlig överraskning då vi upptäckte den. Denna "orm" fick mig att tänka på farmor min och hur fruktansvärt rädd för ormar hon var. Hon var faktiskt så rädd att om hon sågen en ormbild i en tidning så kastade hon tidningen. Vi barnbarn älskade ju detta och varje gång det var ormar i tv:en eller något sådant så ropades det på "fammo".
Fammo berätta en gång då hon varit ute i skogen och plockat bär, då hon ser en orm bredvid sig. Fammo lämnar ämbar och allt och springer iväg och åker hem. Så rädd var hon!
En liten stel vän!
Det är ingen orm. Det är en ödla.

Mera utsikt!

Arken!
 "Arken", som är Olle Medins konstverk, fungerar även som utställningslokal men den dagen vi var där var det stängt.



"Vindla" av Leif Bolter.

Vissa av konstverken förstår man lite bättre andra förstår man inte alls. Vissa av konstverken tyckte jag var fina andra var då mindre fina, men det är väl tur att vi alla har vår egen smak.




"Absit omen" av Kent Karlsson.

"Makt" av Richard Brixel.
En intressant staty, inte kanske så fin men intressant. Jag tror till och med att jag kan förstå konstnärens tanke bakom statyn.
"Malanganer" av Lenny Klarhäll.

"Karyatid" av Richard Brixel.


Ni kanske ser att detta är samma konstverk som på ett tidigare foto!
Men lite från en annan vinkel.


"Var finns konstverket?" av Marc Broos.

Alltså dessa "personer" var så verkliga att det var riktigt kusligt att stå och titta
på dem. Man bara väntade på att de mitt i allt skulle börja röra sig.





"Waaaall" av Lars Vilks.
Söder havet.
Det var så pass blåsigt uppe på toppen så istället för att fortsätta vandringen där uppe gick vi ner igen och tog bilarna till "Söder havet" istället. Ja visst, Söder havet, så heter en av de två sjöar som ligger riktigt i närheten av Kvarntorp. Nordsjön och Söderhavet. Vi vadnrade runt Söderhavet och sedan blev det dags för "fika". Jag bjöd på riktigt finskt bröd. Sådant bröd som man inte får här i Sverige. Brödet var uppskattat. Alltså en totalt lyckad dag med trevligt sällskap och härligt väder.
Finskt bröd med "svensk" ost och gurka.

måndag 3 september 2012

Naturen!

Det har varit svårt att samla tankarna och sätta sig ner och skriva ett inlägg efter det senaste inlägget jag skrev.
Det har varit en vecka full av känslor, sorg men även glädje. Det känns underligt och varje gång är det samma sak. Varje gång då man påminns att livet bör levas i nuet och inte i framtiden. Men samtidigt varje gång man blir påmind om nuets vikt så lär man sig också uppskatta stundens små glädjeämnen lite extra.
Även om man just då i stundens sorg varje gång tänker hur ska det här nu bli, så varje gång kommer man i alla fall framåt och det händer saker som får en att skratta och glädjas. Små och stora saker fortsätter att fylla ens vardag. Det positiva för mig den gågna veckan har varit att jag fått veta att jag får fortsätta på mitt jobb här i Örebro. Det känns skönt. Jag passar in här! Jag tror att det här är min plats i livet just nu. Den plats som kan föra mig framåt.
Tänk att man kan ha en sådan tur att man först får jobba med de absolut bästa där hemma i Ekenäs och att man sedan flyttar och får möjligheten att få arbeta med de absolut bästa arbetskamraterna här i Örebro.
Jag har haft tur. Tänk att det finns så många människor som kan värma ens hjärta.

Jag har tidigare under sommaren haft lite svårt att komma mig för att ta mig runt i Örebro. Kanske har det varit ett sätt att stänga av. Jag har väl helt enkelt inte velat börja tycka om staden allt för mycket men så efter senaste helg så behövde jag hitta naturen och vattnet.
Jag har nu hittat till Hjälmaren, sjön som ligger vid Örebro. Jag har hittat lugnet, då jag sitter på en sten och ser ut över vattnet. Kanske läser lite eller bara njuter att naturens skönhet.
Vid Hjälmarens strand ligger naturreservatet Oset och Rynningeviken. Där finns rikligt med fågel och växtliv. Där finns ko och får hagar också.
Just nu då hösten är påkommande får man njuta av att sitta och titta på medan fåglarna bildar plågar och flyger fram på himmelen. En dag då jag gick på vägen vid Hjälmaren, träffade jag på en svanfamilj. Mamma, pappa och tre barn. Barnen hade ännu bruna fjädrar och jag en av föräldrarna i svanparet var väldigt beskyddande och stod och fräste och gjorde sig stor och skrämde alla förbi passerande.


Jag har alltså börjat bekanta mig med staden och härefter tror jag att ni kan få komma att läsa mera om vad Örebro med omnejd har att bjuda på!

Nu lite härliga bilder!