Jävla skit människor/ Fucking people there is in this world

Scroll down for English version:

Så jävla besviken jag blev idag! Jag vet att man inte ska förvänta sig att andra människor behandlar en som man behandlar dem men ändå kan jag inte låta bli att bli förbannad, förnärmad och så otroligt ledsen. Idag cyklade jag till jobbet men då jag slutade jobbet nu på kvällen och kommer ut för att ta cykeln och cykla hem så hittar jag bara ett uppklippt lås kvar.
Jag vet att jag inte är den första och inte heller den sista men det känns jävligt att man inte ska få ha sina saker i fred någonstans. Man ska inte fästa sig vid materiella ting brukar jag försöka tänka men det finns saker som har ett känslomässigt värde i alla fall. Cykeln är inte värd mycket i pengar men för mig är den värd så mycket mera. Det är en gammal "mommocykel" som jag faktiskt har fått av min gammelmormor och gammelmorfar. Min gammelmorfar hade typ ropat in den på en polisaktion av gamla cyklar så han betalade inte heller mycket pengar för den.

När jag för några år sedan av någon orsak var i ett sådant skede av mitt liv att jag var utan cykel så fick jag denna cykel av min gammelmormor och -morfar. Jag har vårdat denna cykel och varit så glad för att jag fått den här cykeln. Vissa delar så som ytter- och inner ringar har jag bytt ut likaså sadeln och kedjan men jag har varit så glad för att jag fått denna cykel.
Så pass glad att jag till och med då jag flyttade hit till Örebro packade med mig cykel.

Min gammelmorfar dog redan för några år sedan och min gammelmormor då tidigare i våras och så sent som idag då jag tog cykeln från källaren tänkte jag faktiskt: vad härligt att jag har denna cykel för jag tänker så ofta på min gammelmormor och -morfar när jag tar min cykel och ska cykla iväg någonstans.

SÅ TILL DIG SOM TOG MIN CYKEL! DU SKA VETA ATT DU SÅRAT MIG SÅ MYCKET MERA ÄN VAD DU NÅGONSIN KAN FÖRESTÄLLA DIG! FÖR DIG ÄR DET BARA LITE EXTRA PENGAR NÅGONSTANS FÖR MIG VAR DEN CYKELN MINNEN!
Skulle du/ni som tog min cykel på något sätt råka läsa detta så hoppas jag att du/ni har hjärta nog att hämta tillbaka cykeln därifrån ni stal den.

Det var faktiskt en gång en hälsocentralsläkare/vårdcentralsläkare som blev bestulen på sin cykel utanför sitt jobb hemma i Ekenäs och han satt in en annons i tidningen var det ungefär stod: Du som tog min cykel var vänlig och lämna tillbaka den för jag behöver den.
Till storyn hör också att denna läkare dagligen cyklade låna sträckor både till och från jobbet och där utöver också och tack vare den annonsen så fick han faktiskt tillbaka sin cykel. Bara dagen efter eller någon dag efter stod cykel återlämnad på den plats den tidigare stulits från så jag kan ju åtminstone lite hoppas på att det finns en liten chans att den person/de personer som stal min cykel ska först se detta inlägg och sedan ha lite hjärta också.
Annars hoppas jag att ditt/ert dåliga karma snart ska hinna ikapp dig/er och att du/ni ska få känna hur det känns att känna utlämnad och ledsen, på samma sätt som jag och säkert många andra med mig också gjort då de kommit ut och inte hittat sina cyklar utan istället bara uppklippta lås. För jag tror inte att det kan vara en tillfällighet att det med jämna mellanrum försvinner cyklar utanför Örebros sjukhus! Antagligen är det samma person/personer som håller på och vid det här laget har ni hunnit bygga upp ett rejält dåligt karma som förr eller senare kommer att ge igen hoppas jag!

Min cykel som står först i raden!
My bike is the first one!

So disappointed I was today. I know that I can´t go around and expect other people to treat me as I treat them but I can´t help feeling sad and angry right now. Today I took my bike going to work but when I come out after ending my shift I only find a lock gut open and no bike.
I know I´m not the first nor the last one this has happened to or will happen to but I feel sick whit the thought that I and others with me as honest, hardworking people go to work and your things are not left alone outside your workingplace. I always try to think that you should not get to attached to material things and my bike was old and not worth much money but for me this bike is not only a bike, it is also memories.
This bike ment so much for me so that when I moved to Sweden from Finland I brought this bike with me. There was a lot I had had to change on the bike but I got this bike from my greatgrandmother and greatgrandfather. Both of them are dead today, my greatgrandmother died as late as this spring and I have been so happy and latest today when I took my bicycled to work I thought of my greatgrandmother and greatgrandfather.

SO TO YOU WHO TOOK MY BIKE, IF YOU WOULD HAPPEN TO READ THIS! YOU SHALL KNOW THAT YOU HAVE HURTED ME A LOT MORE THEN YOU PROBABLY EVER COULD IMAGINE! FOR YOU THIS BICYCLE JUST IS SOME EXTRA MONEY FOR ME IT IS SO MUCH MORE SO IF YOU SHOULD HAPPEN TO SE THIS TEXT AND IF YOU HAVE A LITTLE BIT OF HEART IN YOU, YOU BRING BACK THE BIKE WHERE YOU STOLE IT FROM!

It was actually once a doctor that lived and worked in my hometown Ekenäs who always bicycled a lot both to work and otherwise aswell and one day his bike was stolen outside his work and he put in an annons in the local newspaper and told the person who had stolen his bike to bring it back.
Now i can´t remember if it was the day after or a couple of days after that his bike was brought back to the spot from where it was stolen erlier.
I guess the chans is little that the person/persons who stole my bike first will see this text and then care enough to bring back my bike from where it was stolen.
And if I don´t ever see my bike again I at least hope that your bad karma will catch up with you and you´ll get back everything you deserve and more.

Klant ARSEL/ Blunderer

Scroll down for English version:

Hahaha... Jag kan inte låta bli att skratta... Jag, Jessica, har varit framme igen! Fast lite förvånad måste jag säga att jag är ändå. Jag kan vara tankspridd ibland men för det mesta brukar min hjärna ändå vara ganska skärpt! Sista tiden nu har jag dock gång på gång förvänats över att jag stressar upp mig för saker jag inte blivit stressad av tidigare och jag tycker också att min hjärna har varit otroligt trögtänkt de senaste veckorna.
Idag tog dock priset! Jag är som bäst på väg till Söderhamn och hälsa på min vän Ingela och hennes familj.

Jag hade klockan och ringa i god tid idag och packade mina grejer. Jag har en gång igen flyttat nu under helgen och även jobbat natt så jag har levt lite provisoriskt och allting ligger i påsar och säckar just nu! Jag plockade dock fram allt jag behövde, slängde ner det i resväskan och packade också handväskan! Jag tänkt att jag måste ta den lilla Marimekko väskan som jag hade skillt igår då jag var ut och handlade. Men mitt i allt var handväskan full och jag tänkte nog bara att jag måste ju ha allt packat nu och börjar gå mot station. När jag sedan står ich väntar på tåget med 5 minuter kvar kommer jag på att jag tog ju aldrig Marimekko väskan och i den ligger alla mina pengar och kort. Jag ringer Ingela som lovar låna mig pengar under min vistelse i Söderhamn och jag funderar inte mer på saken eftersom jag har tågbiljetten färdig betalad och då kan ta mig fram till Söderhamn utan problem!

Jag som då senaste tiden har stressat upp mig över saker som jag inte brukar känner mig mitt i allt väldigt lugn och befriad. Jag kan inte småhandla en massa onödigt och turligt nog packade jag med mig lite frukt och annat smått och gott!

Så där totalt "Jessica galet" sitter jag nu alltså på tåget upp till Söderhamn och är så gott som stressfri! Det enda som irriterar lite är att som vanligt är det strul med sj tågen. Jag har väl haft en otrolig tur de senaste gångerna då jag åkt tåg för då har tågen varit i tid men nu känns det mera som vanligt igen! Förutom att lugnet som dök upp över mig tidigare idag gör att jag egentligen inte är irriterad över tågförseningen, bara lite då!


I can't do anything but laugh right now! I have done it again! Something that probably just I, Jessica, would do. But I am a little bit surprised because lately I have been more absent-minded then I think is normal for me! I think that usually my mind works pretty fast and I think I can take stress pretty well but lately I think I have gotten worked up about things I don't normaly get worked up about and my brain has been working much more slowly then normal!

Today I got up in good time and packed my things, since I have moved and worked nights this week-end I still have almost everthing in bags and yesterday I went shoping and had all of my money separatly in a small purse. This morning I thought I have to take that purse and put it among the other things I am going to take with me! I packed my bag and my handbag and when both of them where full I thought Ihave to have everthing packed and left for the train station! At the train station I remembered that I did not take my purse with all my money and cards! I call my friend who promises I can barrow money from her when I get to "Söderhamn", so I get on the train and I have my ticket paid since erlier and I have some fruits with me so I don't have to starv.

And suddenly I feel a calmness I haven't felt for weeks. I feel free, I feel calm and even thoughe train is late as usually here in Sweden I'm not feeling as irritated as I normaly would.  I am calm and free and just so normaly "Jessica crazy".

Dagens skämt/ The joke of the day

Scroll down for English version:

Det här inlägget kunde egentligen ha kommit för några veckor sedan. Det komiska jag kommer att berätta om nu hände andra dagen efter att jag hade återvänt till Sverige men det kunde klart ha hänt när som helst och jag tycker fortfarande att det är väldigt roligt.

Jag var med en vän och handlade i en vanlig mataffär i Örebro. Vi köpte bland annat en förpackning med fyra stycken Somerby cider och i kassan betalade min vän först och jag sedan och jag hade cidern bland det som jag skulle betala. Då killen i kassan dragit igenom alla varor och jag skulle betala så frågar han mig om jag har leg.
HAhahahahahaha... Jag blev så paff så jag säger till min vän "nu ska han se på min legitimation också" och jag var väl så rakt på sak och så förvånad att efter att jag sagt detta blev det tyst för en stund innan jag sedan plockar fram mitt pass.

Kontrasten från att bara två dagar tidigare fortfarande ha varit nere i Italien där man till och med kan köpa vin och starkare i vanliga mataffärer och var jag tror att ingen ens tänkt tanken på att fråga om någon legitimation. Jag har också väldigt sällan behövt visa leg i Finland men i Sverige får jag visa leg så gott som varje gång på systemet men aldrig tidigare har jag behövt bevisa min ålder i en vanlig mataffär för att köpa några cider. Jo, i och för sig så en gång för cirka ett år sedan fick jag visa id då jag köpte en lott i en mataffär.

De flesta brukar väl bli glada för att man tar dem för att vara yngre men inte jag! Jag vet att jag själv har svårt med att bedöma åldern på andra men hallå att jag skulle vara under 18 år det kan väl ändå ingen tro!

Men då kan jag ändå passa på att berätta att för någon dag sedan var jag på systembolaget och killen före mig i kassakön var tvungen att visa id. När det blev min tur släppte killen i kassan förbi mig men sedan så frågade han igen id på killen efter mig i kön.
Då slog det en extra volt av glädje inom mig! Ha ha ha...

About a couple of weeks ago something very interesting happened. A funny thing happened to me. I was shopping with a friend, in a normal supermarket in Sweden. I bought 4 ciders (alcoholic drinks) and when I was supposed to pay, the man at the counter asked to see my id card. I was so surprised that I first looked at my friend and said "Did you hear that? He wants to see my id card." And first then I realized that he relly was not joking.
You get to buy cider when you have turned 18 but in the shops they have an obligation to ask for anyones id card if they think the person is under 25, in some shops in Sweden they even should ask for id cards of any person they think is under 30 when buying alcohol.
I guess most pople get happy if anyone ask for they id card but no one can say that I look under 18 and I don't want to be taken as one.

The thing is that just two days before this insident in the shop in Sweden I still was in Italy where you can buy any alcoholic drinks in a normal food store and I have only once or twice had to show an id card when buying alcohol in Finland. In Sweden I have had to show my id card allmost everytime I shop in "Systembolaget" (the store where you can buy alcoholic drinks) and once I have had to show my id card when I was buying a lottery ticket but never buying cider before.

A fallow up to this story did come a couple of days ago when I was buying wine at Systembolaget and the man before me had to show his id card, when it was my turn I did not have to and then the man after me again had to show his id card. Guess who was happy! A winn for me!

The party

Scroll down for English verison:

Jag har då varit den duktiga tjejen i Italien, inget riktigt party, inga riktiga flirtar och inte allt för mycket alkohol (fast en del har jag syndat på den fronten).
Men så blev då omständigheterna de att senaste lördag som tidigare såg ut att bli den sista dagen/kvällen med de i Italien som jag skulle kalla för min italienska familj blev en kväll och natt av fest.
Jag fick låna familjens bil och jag fick till och med lov att dricka lite alkohol i början av festen även om jag skulle köra... Men då man är van hemifrån att man inte dricker och kör så var jag nykter hela festen!
Jag åkte med Filomena för att lyssna till lite napolitansk musik. Gigi Finizio var det som sjöng och som vanligt i de sydeuropeiska länderna så började tillställningen så att vi åkte hemifrån vid 21.15 och vi åt lite först och så lite innan midnatt började Gigi Finizio sjunga och efter att han slutade så tog en DJ över och det spelades all sorts musik och det blev att svänga loss lite på dansgolvet!

Tro det eller inte men jag och Filomena var hemma igen kl: 3 den natten och de andra vi var där med stannade ännu längre. Igår (söndag) sov jag inte så länge. Det var packning på schemat och så trodde jag från början att jag redan igår skulle åka in till Neapel för att idag tidigt ta mig ut till flygplatsen men se där blev det än en gång inte som vi planerat eller diskuterat. Men denna gång var det bara en positiv del för mig för jag fick en dag extra att spendera med min italienska familj!

Och just nu är jag så trött så jag orkar inte ens känna efter hur jobbigt det egentligen är att åka ifrån alla dessa människor som påverkat mitt liv och som det känns nu så kommer denna upplevelse att fortsätta påverka mig en tid till. Få bara se vart jag kommer och vem jag kommer att bli efter det här!

Redo för party!
Ready for the party!

Since I came to Italy I´ve been the good girl and that means no partys, no real flirts and not to much alcohol. So this Saturday it was time for party! We went to listen to a Napolitanian singer, by the name Gigi Finizio.
I had a nice evening that ended first at 3 o´clock that night so yesterday I was tired, packing my things and spending the last of my time with the wonderful people I met djuring my stay in Italy.
The to little sleep has helped me so that I´m not crying to much right now. I´m to tired to feel... so even though I now am sitting at the airport in Napels I still haven´t realized I´ve left (I think).
But I know this experience has changed me and probably will keep on changening me still, for some time.

PARRUCCHIERE

För er som inte förstod direkt så är parrucchiere det italienska ordet för frisör. Jag var allts åigår till frisören och klippte håret lite grann.
Det var tror jag första gången jag varit till en manlig frisör. Han gjorde ett bra jobb tycker jag och jag har lovat gå tillbaka till honom för att sätta lite slingor i håret sen i september när jag återvänder.
Jag är lite stolt för jag hängde med i allt han pratade och frågade mig om. Inte förstod jag alla ord men tillräckligt många för att förstå helheten.
Sedan gjorde han fina lockar men eftersom han är vana med italienares, en hel del grovare hår så satte han för lite spray och efter en stund var mitt hår så gått som rakt igen. Så brukar det väl i och för sig annars också gå.


I got a haircut and the word parracchiere means hairdresser in Italian.

Här tycker jag att man bättre ser mitt hår men det blev ju inget leende så det kommer en bild till med ett leende.
My new haircut and the same on the next pic only with a smile as well.

Bevis på att jag har sprungit. Har blivit märke efter toppen jag använder då jag springer.
I am running, have a mark after the top I´m useing when I´m running.

 Jag är som jag är och jag önskar att några av er som vet det skulle kunna berätta för vissa här nere att det bara är så. Jag vet att det inte kommer att gillas att jag köpt detta men jag har fått så mycket god mat och haft så många trevliga stunder och jag kommer åtminstone inte på länge kunna bjuda tillbaka. Därför har jag nu köpt detta som ett litet tack!

Soon my days here is over and I have bought a little go away gift to my "my family" here... and it´s not the family I´m taking care of. It´s to the family that takes care of me!
I know Filomena will be a bit angry with me for buying this things but I wanted to so I did!

IKEA

Hmm... man kan ju besöka svenskt här i Italien också. När man ska handla vissa saker så handlar man bästpå IKEA!

Jag gjorde en gåva till Filomenas födelsedag som jag behövde en ram till och då var vi till IKEA och köpte en! Dessutom har de då en svensk butik var man man kan få köpa massor av olika svenska produkter som bland annat knäckebröd, kanel bullar, lösgodis och en massa annat.
Passar ju lite bra med svensk info idag på Sveriges nationaldag, även om det är närmare en månad sedan jag var på IKEA!

Grattis Sverige!


Have been in the Swedish store IKEA for some shopping.
It is almost a month since I was at IKEA but since today is tha national Day of Sweden I thought I could write about this today!

Fakta

Då är det bara att inse fakta och att acceptera att jag inte har många dagar kvar här, som jag tidigare sagt så är det både skönt att veta att tiden här snart är över och samtidigt så är det väldigt jobbigt. Det som i alla fall är bra är att det verkar som om mina arbetskompisar är glada för att jag ska komma tillbaka! Det gör ju det hela lite lättare och det att jag tagit mod till mig och ställt frågan som egentligen ställdes till mig först. Men för tidigt att nämna mera här just nu om det eftersom inget ännu är klart... Det enda jag kan säga är att det handlar om att åka på semester till Italien någon gång efter att jag varit tillbaka här cirka 4 veckor i september/oktober.

Fick ett meddelande igår med ett foto på mitt namn och några andras namn. En dag av arbetslistan i sommar. Det känns varmt i hjärtat att veta att det åtminstone finns någon som kollar om de jobbar med mig och som blir glada för det. Sen får vi väl hoppas att det inte finns allt för många som även kollar listan för att konstatera med fasa att de jobbar med mig.
Detta är inte dåligt självförtroende eller uppmärksamhetssökande utan ett fakta. Även om jag tror mig för det mesta vara en ganska så bra arbetskamrat så har jag väldigt höga krav främst på mig själv och jag kan vara väldigt drivande ibland också. De höga kraven stannar dock inte enbart vid mig utan ibland är jag rädd för att jag ställer för höga krav på min omgivning.

Nu ska jag dela med mig en bild som får mig att tänka på ett visst ställe (som i och för sig denna text också handlar om).
Detta föremål på denna bild har jag sett i badrummet här nere från och till enda sedan jag kom ner hit till Italien och varje gång har jag tänkt på samma ställe och dessa underbara människor och fått ett leende på läpparna!

Hör ni alla där hemma i Örebro snart ses vi om ni så vill det eller inte!
Kram till er alla!