Nu har det varit ganska så lugnt på jobbet ett par veckor och tur har väl det varit för jag har jobbat väldigt mycket. Jag har skämtat och sagt att alla ska njuta för det kommer nog att vara slut på lugnet så fort chefen kommer tillbaka från semester och gissa vem som fick rätt.
Chefen började jobba i måndags och precis samma dag började värsta ruschen och vi fick hur mycket som helst att göra. Måndag och tisdag var det hur mycket som helst att göra och jag var riktigt ordentligt trött och tänkte att det nog skulle bli skönt med ledigt nu.
Jag är ledig i en vecka nu och passar på att vara "hemma" i Ekenäs. Jag ska på dop, bröllop och 90-årskalas. Effektivt blir det men jag har också inplanerat ledig tid och tid för mig själv.
Hela onsdagen gick dock till att resa. Jag åkte först tåg sedan buss och så flög jag från Stockholm till Helsingfors och där träffade jag på släktingar.
I Helsingfors reagerade jag på att då jag gick förbi järnvägsstationen så upplevde jag ett obehag som jag inte tidigare känt. Först såg jag en kvinna i smutsiga kläder som gick med stripigt hår, en lång kappa och hon skuffade på en kundvagn fylld med kassar och påsar. Sedan gick jag förbi 3 tiggare på en kort stund och så kom det en kvinna gående mot mig med håret uppsatt i en färggrann "pamppula" (hårsnodd) och färggranna kläder och i ansiktet såg det ut som om hon hade smetat läppstift både över kinder och i pannan.
Ni kan tänka er att efter att ha fått lite kvalitets tid med mina släktingar sedan var glad att åka vidare mot Karis med tåget. Jag åkte med ett så kallat närtåg, ett sådant tåg som jag oftast åkte då jag pendlade mellan Karis och Helsingfors så länge jag gick i skolan. På tågresorna lärde jag känna andra som också pendlade så gott som varje dag. Ett speciellt gäng som kallade sig för "junatädit" (tågtanter). Jag blev bekant med dessa kvinnor och till och med riktigt bra vän med vissa. Det var till stor del dessa kvinnors förtjänst att jag någonsin blev klar barnmorska, men detta är en helt annan story. Varför jag nu kom in på tågtanterna var att jag nu på tåget träffade på en av kvinnorna i gänget. Jag var tvungen att prata lite finska, vilket var bra men oj oj oj... Inte så lätt.
Jag insåg att det är mycket som försvinner väldigt lätt och dessutom hade jag varit väldigt trött mest hela dagen och då är det ännu svårare att koncentrera sig på att säga rätt, men bra gick det och bra övning var det. Godkänt fick jag i alla fall och det underlättade en del att denna "tågtant" faktiskt kan lite svenska också så de ord jag inte kom ihåg kunde jag i alla fall säga på svenska och hon förstod vad jag menade.
Från Karis hämtade moster mig och sedan sov jag över hemma hos henne och även om jag var så trött som jag var så har jag ju som alltid lika svårt att komma i säng. Jag och moster satt och tittade på tv och pratade och klockan var hur mycket som helst innan vi kom i säng. På morgonen hade jag sedan svårt att stiga upp. Jag var nog vaken och hörde när Ted for iväg på jobb och moster steg upp.
I några omgångar försökte moster få mig att stiga upp och jag kom med en massa bortförklaringar. Jag skulle bara sova lite till, jag skulle stiga upp efter att moster hade varit ut med hunden eller när tvättmaskinen var färdig. Till och med när moster frågade om jag ville ha kaffe sa jag åt henne att koka kaffe för jag skulle stiga upp alldeles snart. Det tog ytterligare lite tid innan jag steg upp men kaffet var i alla fall fortfarande varmt och det var fortfarande förmiddag.
Nu för att inte vara helt slut imorgon eller för att jag förhoppningsvis inte ska sova bort större delen av förmiddagen så ska jag försöka komma i säng. I och för sig är det inte precis tidigare än igår men det är jag det. Sent i säng och någorlunda tidigt upp, för det mesta.
God natt!
Kram på er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar