Inte bara honung

Jag och en kollega har varit och sett på en film som handlade om bin. Vi blev bjudna av landstinget, tror jag det var. Det var en mycket intressant film. Jag tror att jag sätt något liknande tidigare. Jag och min arbetskompis hade först jobbat dagpass och sedan åt vi på Subway bröd och satt vi utanför slottet i stan och åt och hade det trevligt. En kopp kaffe på det med en liten kaka efteråt satt inte fel det heller.

Sedan blev det film på en liten biosalong i stan. Där fick vi frukt, dricka och en pappersmugg med godis var och en.
Själva filmen handlade om bins påverkan på mänskligheten och världen. Det var intressant och samtidigt lite skrämmande. Får du någon gång möjligheten att se filmen så tycker jag att du ska ta chansen för det är mycket som vi människor tar för givet som kanske inte alls är det!

Filmen berättar om olika biodlare runt om i världen. En biodlare bor i, typ Schweiziska alperna och odlar sina bin i små mängder för honungens skull men det finns andra i hans omgivning som också odlar bin och de är av annan ras så det är för denna biodlare att hålla ordning på sina bin. Denna biodlare har de senaste åren fått problem med sina bin. Ibland lägger dessa bin obefruktade ägg och någon gång har han varit tvungen att döda bina och gräva ner dem och börja om.

Det som jag tyckte var lite chockerande var biodlingen i USA. För att bina ska få tillräckligt med mat så samarbetar biodlare med farmare som odlar olika sorters träd. Biodlarna börjar på mandelodlingar i väster och efter hand då träden blommade rörde de sig mot öster.
Biodlare och trädodlare behöver varandra. Bina behöver nektar från trädens blommor och för att träden ska bära frukt så behöver de bina som pollinerar. För att träden inte ska angripas av skadeinsekter så besprutas de med olika medel och samtidigt flyger bina där och får också på sig av de giftiga medlen.  Biodlarna märker att bina inte mår bra av detta och att de då och då lägger obefruktade ägg men detta är det ända sättet som bina får tillräckligt med mat i vår organiserade värld.

Något som känns väldigt oroande och samtidigt kan jag inte låta bli att skratta åt människans dumhet. Nu kommer jag inte exakt ihåg var i Asien det var men i filmen berättades det i alla fall att det fanns ett ställe där bina hade blivit utrotade. Då får människor istället hålla på och samla pollen och sedan säljs detta i små förpackningar och människor får lov att pollinera träden för hand. Helt galet tycker jag.

Det är mycket udda som vi människor gör. Bina utvecklas också hela tiden och människan håller på och manipulerar med olika bi arter och det har gjort att vi skapat något sorts killerbi som är en blandning mellan det europeiska och sydamerikanska bi arterna. Dessa bin går inte att manipulera. Människan gör nämligen också så att man tar alla befruktade ägg och låter de utvecklas till drottningar och säljer vidare dessa till andra bi stammar. Detta för att kunna påverka bi stammarna som det passar oss. Men med dessa killerbin har detta inte fungerat för de dödar den inplanterade drottningen och föder sedan upp sin egen drottning.

Det som man i alla fall vill komma fram till med denna film är att om bina dör ut så kommer också människan att dö ut.
Einstein lär ha sagt: om bina försvinner så kommer också människosläktet att dö ut fyra år senare.
Utan bin så kommer det ingen pollinering att ske och då kommer en massa frukter och säd och så att sluta produceras och människan kommer inte att få mat eller så får man väl börja pollinera själva.

Tänk, hur viktigt det är för oss alla att naturens samspel fortsätter fungera och tänk hur beroende vi alla världens olika liv är av varandra. Något för oss människor att tänka på. Vi som tror att vi kan göra hur som helst med allt och inget. Det är klart vi ska leva men jag tror också att det är viktigt för alla oss att tänka på att inte förstöra hur mycket som helst. Allt kan inte räddas och allt är inte så enkelt. Eller är vi människor sådana överlevare att vi hittar utgångar till allt och allting? Eventuellt! Men är det värt att ta den risken?

Trötter

Nu har det varit ganska så lugnt på jobbet ett par veckor och tur har väl det varit för jag har jobbat väldigt mycket. Jag har skämtat och sagt att alla ska njuta för det kommer nog att vara slut på lugnet så fort chefen kommer tillbaka från semester och gissa vem som fick rätt.
Chefen började jobba i måndags och precis samma dag började värsta ruschen och vi fick hur mycket som helst att göra. Måndag och tisdag var det hur mycket som helst att göra och jag var riktigt ordentligt trött och tänkte att det nog skulle bli skönt med ledigt nu.

Jag är ledig i en vecka nu och passar på att vara "hemma" i Ekenäs. Jag ska på dop, bröllop och 90-årskalas. Effektivt blir det men jag har också inplanerat ledig tid och tid för mig själv.

Hela onsdagen gick dock till att resa. Jag åkte först tåg sedan buss och så flög jag från Stockholm till Helsingfors och där träffade jag på släktingar.
I Helsingfors reagerade jag på att då jag gick förbi järnvägsstationen så upplevde jag ett obehag som jag inte tidigare känt. Först såg jag en kvinna i smutsiga kläder som gick med stripigt hår, en lång kappa och hon skuffade på en kundvagn fylld med kassar och påsar. Sedan gick jag förbi 3 tiggare på en kort stund och så kom det en kvinna gående mot mig med håret uppsatt i en färggrann "pamppula" (hårsnodd) och färggranna kläder och i ansiktet såg det ut som om hon hade smetat läppstift både över kinder och i pannan.

Ni kan tänka er att efter att ha fått lite kvalitets tid med mina släktingar sedan var glad att åka vidare mot Karis med tåget. Jag åkte med ett så kallat närtåg, ett sådant tåg som jag oftast åkte då jag pendlade mellan Karis och Helsingfors så länge jag gick i skolan. På tågresorna lärde jag känna andra som också pendlade så gott som varje dag. Ett speciellt gäng som kallade sig för "junatädit" (tågtanter). Jag blev bekant med dessa kvinnor och till och med riktigt bra vän med vissa. Det var till stor del dessa kvinnors förtjänst att jag någonsin blev klar barnmorska, men detta är en helt annan story. Varför jag nu kom in på tågtanterna var att jag nu på tåget träffade på en av kvinnorna i gänget. Jag var tvungen att prata lite finska, vilket var bra men oj oj oj... Inte så lätt.
Jag insåg att det är mycket som försvinner väldigt lätt och dessutom hade jag varit väldigt trött mest hela dagen och då är det ännu svårare att koncentrera sig på att säga rätt, men bra gick det och bra övning var det. Godkänt fick jag i alla fall och det underlättade en del att denna "tågtant" faktiskt kan lite svenska också så de ord jag inte kom ihåg kunde jag i alla fall säga på svenska och hon förstod vad jag menade.

Från Karis hämtade moster mig och sedan sov jag över hemma hos henne och även om jag var så trött som jag var så har jag ju som alltid lika svårt att komma i säng. Jag och moster satt och tittade på tv och pratade och klockan var hur mycket som helst innan vi kom i säng. På morgonen hade jag sedan svårt att stiga upp. Jag var nog vaken och hörde när Ted for iväg på jobb och moster steg upp.
I några omgångar försökte moster få mig att stiga upp och jag kom med en massa bortförklaringar. Jag skulle bara sova lite till, jag skulle stiga upp efter att moster hade varit ut med hunden eller när tvättmaskinen var färdig. Till och med när moster frågade om jag ville ha kaffe sa jag åt henne att koka kaffe för jag skulle stiga upp alldeles snart. Det tog ytterligare lite tid innan jag steg upp men kaffet var i alla fall fortfarande varmt och det var fortfarande förmiddag.

Nu för att inte vara helt slut imorgon eller för att jag förhoppningsvis inte ska sova bort större delen av förmiddagen så ska jag försöka komma i säng. I och för sig är det inte precis tidigare än igår men det är jag det. Sent i säng och någorlunda tidigt upp, för det mesta.
God natt!

Kram på er alla!

Förlåt!

Nu är det så att jag får skämmas eftersom det är så länge sedan jag senast skrev här på bloggen. Här har varit mycket på gång den senaste tiden. Turligt nog har det varit ganska så lugnt på jobbet för det har varit en del arbetskompisar som varit sjuka så jag som annars också jobbat väldigt komprimerat har dessutom jobbat extra.
Ni kan kanske just därför förstå att det inte funnits så mycket tid över för något annat. All ledig tid har jag försökt sova men sedan har det också hänt lite kuliga saker...
Men mer om det i några andra inlägg. Nu vet ni i alla fall att jag lever.
Vi hörs snart igen.
Kram på er!

Cykeltur!

Man märker att våren och sommaren har kommit till Örebro och vi har haft en period av fint väder. Jag och mina arbetskompisar har pratat om att vi tillsammans ska cykla Hemfjärden runt. Även denna rutt var utmärkt med skyltar så att vi skulle kunna ta oss fram enligt en rutt utan att tappa bort oss.

Vi hade tur med vädret. Vi var fyra stycken som kom iväg på denna cykelfärd. Jag hade min mommos gamla cykel och inga växlar alltså, så det blev att trampa på men turligt nog så finns det ett bra rull i backarna. Terrängen var väldigt omväxlande, emellanåt cyklade man kring kohagar eller genom fårhagar. Andra gånger var det asfalt och ibland cyklade man mellan ängar. Hela rutten gick längs med sjön Hjälmaren och den beräknades till cirka 40 kilometer lång.

I början av cykelturen så var det mitt i allt stop. Då höll en bonde på med att föra över kor från en hage till en annan och hade vägen avstängd. Hu, så stora korna och speciellt tjuren såg ut men bonden var inte alls rädd för sina kor och höll dem undan oss så att vi kunde komma över vägen.

Hjälmaren

Syrenerna blommade för fullt och det doftade härligt av dem. Det är härligt att få upptäcka naturen och hur den utvecklas från vår till sommar och så vidare...

Sedan då man cyklat cirka halva resan så är det tydligen obligatoriskt stop för att äta räkmacka och gott var det.

Vi hittade lite efterrätt också. Jag och en arbetskompis delade på en chokladboll och bara så att ni inte funderar kring min fasta och att jag nu efter ska försöka hålla med sötsaker så vill jag bara nämna att cykelturen var en dag innan jag började fasta så då var det tillåtet att äta vad som helst ännu!

Sedan bär färden vidare över till en ö och då får man åka en liten båt eller vad man nu ska kalla det för. I alla fall fick vi skjuts över vattnet och sedan fortsatte cykelturen på en ö.

Lite varstans kan man se djur med sina ungar. En kväll då jag var ut och gå så gick jag förbi en rådjursunge och längre fram samma kväll såg jag en and med en hel skock ungar. Jag tycker naturen är så härlig och Örebro är bra på det viset. Du kan bo mitt i stan men ändå ha naturen väldigt nära dig.

Här cyklar vi bort från ön. På den här bron stod det många fiskare och det såg ut som om några av dem faktiskt fick napp medan vi stod och beundrade utsikten en stund på bron.

Här kan man se bergen i bakgrunden. Det här är egentligen naturen som jag bäst gillar den, vatten och berg har på något sätt en väldigt kraftig påverkan på mig. Jag älskar båda formerna men har samtidigt respekt för båda formerna.

På vägen fanns också en badplats och ni kan ju tänka er att jag förstås badade. Vattnet var härligt och denna gång behövde jag inte ens simma själv utan fick sällskap av en av mina arbetskompisar.

När cykelrundan sedan var över tog jag och en av arbetskompisarna lite förfriskningar på Naturens hus. Som summering på dagen kan man säga att vädret var fint, vi hade ett suveränt gäng och det var en riktigt lyckad dag. 

Dessa utflykter är väldigt trevliga men nu har sommaren kommit och det betyder att den ena efter den andra kommer att gå på semester så nu blir det nog inga mer vandringar under sommaren. Men kanske tills hösten igen.

Folk och rövare & Yatzy

Nu har jag varit i Söderhamn sedan i måndags. Här är roligt och vi sysslar med allt möjligt. Jag har fått en ny lekkamrat i Alicia. Jag har bland annat varit med Ingela och Alicia och simma i simhall. Alicia simmar som bara den och jag fick en stund i bastun också.
Sedan har det då varit mycket lek och lite shopping också. Vi var en sväng till Bollnäs och på vägen till och från Bollnäs lyssnade vi på sagan "Folk och rövare i Kamomillastad". Det var länge sedan jag hört den sagan, kanske till och med första gången som jag hörde den. Jag vet att jag sett sagan som pjäs på Svenska teatern någon gång för länge sedan då jag tror att jag ännu gick i lågstadiet.
I alla fall så var sagan riktigt bra och så gott som så jag mindes den.

Sedan har veckan också innehållit lite Sällskapsresan på Grand Canaria och en hel del sällskapsspel också! Sällskapsspel bestående av Yatzy. Det var länge sedan jag har spelat så mycket Yatzy som de två senaste dagarna. Det blev ett riktigt Yatzy maraton. Senaste jag spelat så mycket Yatzy var nog hemma hos fammo och fafa och det är åtminstone 15 år sedan. Det var roligt att spela Yatzy nu och det förde tillbaka en massa minnen från förr! Tack för Yatzyn Ingela och tack till hela din familj för ett par härliga dagar.
Vi gör om detta någon gång.
Jo, jag måste bara nämna att Ingela också har fixat jobb till mig på sin arbetsplats. Hennes chef sa att det var bara att börja jobba redan igår för de har behov. Jag har inte sök något officiellt men det är ju härligt att ha flera möjligheter och Ingela jag lovar dig att jag ska fundera på denna möjlighet.
Det är egentligen så här jag är van med när det gäller jobb. Jag brukar sällan behöva kämpa för ett jobb utan hittills har jag kunnat jobba där jag vill! Tyvärr så ser det inte ut så i Örebro men som jag sagt till mina arbetskompisar där så är det mera otur för Kliniken där egentligen. De mister en god arbetar och mister man mig en gång är det inte lätt att få mig tillbaka. Dock är det nog jag som gör den största förlusten i alla fall för jag vill inte mista mina arbetskompisar. Jag vet att jag får nya arbetskompisar men jag har haft en sådan tur då jag fått lära känna de människor på min nuvarande avdelning.
Det är inte lätt då man har en massa valmöjligheter men de val man helst av allt skulle vilja göra är inte några alternativ och då står jag velande kvar.

Jag vet redan då jag gick sista året i Gymnasiet och skulle välja vidare utbildning. Jag visste helt klart att jag skulle söka till barnmorska som första alternativ men vad som stod på andra, tredje eller fjärde plats hade jag ingen aning om. Jag fick nog ihop alla alternativen men hade jag inte kommit in på första så vet jag inte vad jag hade gjort eller vad jag hade valt. Nu är det lite samma som gäller då egentligen första och till och med andra valet inte är några alternativ utan det då ska bli ett eventuellt tredje, fjärde eller femte alternativ som ska duga som första alternativ.
Svår är det i alla fall men på något sätt löser sig allting, det gör det alltid!

Nu blir det sängen! God natt!

Rena djurgården

Igen ett inlägg som tidsmässigt borde ha kommit tidigare men som bara inte har blivit av. Igen en gång en vandring med jobb kompisarna. Tyvärr så var det lite regnsjukt den dagen vi skulle ut och det var en hel del som hoppade av vandringen på grund av det men vi var tre stycken som vågade oss ut och jag hade kollat med vädergudarna och det utlovades inget regn och inget regn kom det under hela vandringen heller.
Det var dock lite blött i skogen och på stigarna så våta om fötterna blev vi nog.

Det var inte så lätt att ta sig fram på stigarna på alla ställen och då var det att vara kreativ och klättra i skogen runt omkring på stenar och andra upphöjningar.

I Sverige, åtminstone i Örebro har de mycket planerade, uppmärkta vandringsleder så att amatörer som jag ska kunna ta mig ut i skogen. På dessa uppmärkta vandringsleder finns det ofta olika rast ställen och en och annan av dessa stop kan vara en meditationsplats. Lite mysigt tycker jag. Denna gångs vandring gick runt klockarängsleden och här fanns också en meditationsplats som till och med hade lite fina budskap till vandrarna som stannar till där.
Läs och begrunda!

Varför jag egentligen nämner denna meditationsplats är för att i samband med den så hände något otroligt. Jag har nog tidigare nämnt att jag och lokalsinne inte riktigt går ihop. Jag tar mig framåt och jag själv tror att på något sätt är det min inre intuition som för mig rött till slut. I alla fall vart jag vill komma är att i samband med att vi nått fram till denna meditationsplats så kom en orienterande pensionär som inte riktigt visste var hon var och jag gav henne min karta och tillsammans med mina arbetskompisar kunde vi lotsa henne rätt. Det otroliga med detta var att jag verkligen visste var vi var även på kartan och det är ett stort framsteg för mig.

Sedan blev det dags för obligatorisk "fika" paus. Vi satt på en rastplats vid en sjö och hade det trevligt förutom att där fanns en del myggor som inte riktigt ville lämna oss ifred.

Vägen fortsatt vara blöt och det var bara hunden som gick rakt fram på vissa ställen medan vi fick vandra och klättra runt.

Ett stort träd, en ek såg vi också. Eken fick mig att tänka på hemma i Ekenäs. Jag visste att ekar kan leva länge men under denna vandring fick jag lära mig att en ek växer i cirka trehundra år, lever i cirka trehundra år, dör i cirka trehundra år och en ek kan alltså bli upp till tusen år.

Liljekonvaljer hade också börjat blomma och det doftade härligt.
(Nu var jag på väg att skriva lukta. I Sverige pratar man om lukta oberoende om något luktar eller om det doftar. Det är något jag inte säger något om men ibland blir jag väldigt irriterad på detta.)

Medan mina kolleger höll på och plockade lite blommor så ser vi mitt i allt ett vildsvin. Vi hade faktiskt på vägen sätt en hel del gropar i marken vilka vildsvin antagligen stod bakom. Det vildsvin som vi dock träffade på var ett vildsvin upphängt i luften och det var inte levande utan upphängt där för att man skulle kunna öva skytte på den.

Efter vildsvinet dök det upp en hare, som också var till för samma ändamål. Framför oss gick två män med pilbåge och de övningssköt på dessa djur.

Vi gick lite längre fram och där hittade vi ett tält och framför tältet ännu ett djur. Ja detta blev värsta djurgården!

En krokodil var det följande djur vi säg och vi var verkligen glada för att detta inte var riktiga djur vi stötte på för efter krokodilen såg vi...

... ett lejon.

När man kom tillräckligt nära så såg man nog att det inte var något äkta lejon, ifall att man skulle ha varit osäker innan. Ser ni framåt på lejonets mitt så ser ni att den är lite smalare där och det var mjukare där och jag antar meningen att det var där man skulle träffa då man övningssköt.

Det var att vara försiktig, pilar kunde man hitta lite varstans. En pil i ett träd vid stigen där vi gick!

Ett fågelpar!

Mitt i denna djurgård stod ett gammalt ihåligt träd. Jag tänkte nästan genast att det ser ut som ett Pippi träd och en av mina kolleger frågade i samma stund om vi skulle kolla ifall det fanns sockerdricka i trädet. Vi var helt klart flera som tänkte i samma banor.

I skogsbrynet såg vi också en hjort eller något liknande men då vi zoomade in djuret såg vi att inte heller det var äkta, så även denna gång var det enda levande djuret vi såg min arbetskollegas hund.

I skogen fanns det massor med blåbärsris så vi får hoppas att det blir mycket blåbär senare i sommar.

 

Det var det för denna gång men än en gång måste jag nämna att medan jag skrev detta inlägg så hade jag turen att få lyssna på en Tina Turner låt "We don´t need an other hero" spelades på radion.

Senaste nytt!

Det här med att blogga är inte så lätt. Det är roligt att skriva och det är roligt att ni tycker om att läsa mina inlägg men det är svårt att hinna med att skriva. Det tar tid att få till texter och som ni märker så tar det ibland väldigt lång tid emellan inläggen och vissa inlägg blir ju verkligen skrivna i efterhand.

De sista två veckorna har jag jobbat mycket natt och då passade jag på att försöka på att fasta. Jag fastade ju tidigare i höstas men då gick det inte så bra. Jag frös och mådde dåligt och bröt efter fem dagar. Denna gång gick fastande betydligt bättre det enda svåra var att jag skulle försöka pricka in den på en tid så att mitt övriga liv inte blev för påverkat av fastan. Denna gång gick det suveränt att fasta. Jag mådde bra, så pass bra att jag skulle ha kunnat hålla på hur länge som helst men så var det livet igen som stoppade fastan. Jag är just nu iväg och hälsar på Ingela med familj och då tyckte jag att det inte var så bra att fasta så denna gång igen avbröt jag tidigare än planerat. Jag höll på i åtta och en halv dag och jag mådde verkligen bra av fastan. Jag var pigg och orkade nästan med vad som helst. Första dygnet hade jag en fruktansvärd huvudvärk men sedan försvann den och sedan gick allt som på löpande band. Korta stunder hade jag några svackor då jag var väldigt sugen på all möjlig sorts av mat men det klarade jag också.
Det som jag tyckte var intressant också var att jag inte behövde sova så mycket och ändå var jag inte trött. Jag som i vanliga fall inte heller behöver sova så mycket sov ju knappt något alls och ändå var jag inte trött.

Just nu händer det inte lika mycket i mitt liv som tidigare men om det eventuellt skulle börja hända mer igen så borde jag definitivt fasta oftare så att jag skulle hinna med allt jag vill göra istället för att sova bort en massa tid.

I alla fall så avslutade jag fastan i söndags och nu har jag ätit väldigt försiktigt och ska försöka att inte äta mer än nödvändigt. Nu gör jag kanske dumt när jag väljer att nämna detta här men samtidigt kanske det sporrar mig ännu lite mera. Fastan har fått mig att komma in i ett stim av att försöka äta hälsosamt. Jag har bestämt mig för att det från och med nu försöka undvika allting onödigt och äta så hälsosamt som möjligt. Fram till årets slut siktar jag på endast mörk choklad som godis och inte så mycket annat onödigt heller.
Det enda problemet med detta är att jag tycker att det är jobbigt att vara tråkig i sällskap och inte äta når man blir bjuden men jag har tänkt mig som så att jag då alltid ska försöka välja de mer nyttiga valen och så behöver jag ju inte äta så mycket.
I alla fall så har jag hittills klarat mig ganska så bra. Igår kväll så blev det nötter och jordgubbar istället för lösgodis. Ett bra val tycker jag, sedan återstår det dock att hålla i karaktären och inte trilla dit igen och äta allt dom är gott mest hela tiden.
Vi får se hur det går!

Ha det gott alla ni!

PS. Nu medan jag sitter och skriver detta lyssnar jag på lugna favoriter på radion samtidigt och jag kan bara inte låta bli att nämna detta eftersom de just precis spelade upp en kort kort snutt av en låt och man skulle gissa vem artisten var. Ni kan kanske redan ana var jag vill komma gällande detta. Jag nämner det ju bara för att jag först lite osäkert torde mig veta vem artisten var men sedan spelade de upp en kort snutt till och då var jag säker. TINA TURNER, henne tar jag nog inte fel på och eftersom bloggen har namn efter en av hennes sånger tyckte jag att det passade suveränt att nämna detta här nu på slutklämmen!
Hoppas att ni får en bra och händelserik dag!