tisdag 18 mars 2014

Jorden runt, åtminstone nästan/ Around the world or allmost anyway

Scroll down for English version.


Det har blivit lite si och så med mitt skrivande här på bloggen den senaste tiden men det är kanske egentligen ganska så bra det för det betyder att jag har mycket att göra i mitt liv och inte där utöver hinner sitta och skriva en massa om vad jag gör. Men nu är jag tillbaka i Italien och semester är slut och kanske jag kan få lite möjlighet att hinna skriva lite här nu när jag åter är tillbaka i rutinernas tid.

För er som inte vet så har jag haft cirka 3 veckors semester och då varit två veckor i Thailand och sedan en vecka i Sverige. Det har blivit en hel del resas från att jag lämnade Italien med en mellanlandning i München och vidare till Finland för några dagar innan det sedan bar av till Thailand och Koh Lanta för två veckor. Efter Thailand hann jag med en kort visit i Finland innan jag 5 timmar senare flög till Sverige och efter nästan en vecka i Örebro så var det sedan dags igen att åka till Italien var jag nu då befinner mig och om planerna håller ska jag väl vara här i nästan 3 månader framöver.
Jag kommer antagligen att försöka skriva lite mera i detalj om varje delresa så småningom.

Det kanske bara blir en massa onödigt sentimentalt "bullshit" här nu (är jag lite rädd för) men jag känner mig så otroligt tacksam för allt jag har och för dessa senaste veckor. Jag behövde semestern i Thailand. Jag kan inte ens komma ihåg när jag senast var riktigt ledig i två veckor utan att egentligen behöva göra någonting och att sedan få 1 vecka av totalt "boosting" av ens självkänsla är inte illa det heller. Först semester för kroppen och sedan semester för själen och hjärtat. Alla goda skratt och härliga stunder kommer jag att leva länge på och sedan att återvända till Italien och en unge som springer rakt i famnen på en och kramar en så att man nästan tror att man ska gå sönder och den andra ungen slänger sig i soffan bredvid en och lägger händerna för ögonen och säger att han är blyg samtidigt som man ser ett stort leende. Alla glada miner och kramar och pussar från andra som också saknat en här i Italien gör att det inte gör lika ont att ha åkt i från så många härliga människor där uppe i Norden! 
Underligt nog så känns det mycket trevligare att vara saknad än att själv sakna andra. Men för det mesta förekommer inte det ena utan det andra.

Jag känner just nu en känsla av glädje, nästan lycka för absolut ingenting och allting. En känsla av att bara vara och leva och att livet är värt att levas. Det var länge sedan jag kände mig nästan bubblande inombords och jag välkomnar denna känsla med öppna armar. Kanske det är solen, värmen, våren, alla skratten och livet som gör mig på så gott humör just nu.

Jag inser att det är evigheter sedan jag senast hade semester, riktigt så där att man åker bort och gör ingenting och jag inser att det kommer att dröja länge innan nästa semester blir av. Dock har jag mycket egen tid här i Italien så det är ett mycket lugnare tempo än vad jag är van vid annars. Samtidigt älskar jag när det är mycket på gång också och jag behöver också det men just nu njuter jag av att ta dagen som den kommer och av att veta att snart kommer jag att ha fullt upp igen med fullspäckade dagar och veckor och månader.
Det får inte heller bli för lugnt och tråkigt jag vill ha nya saker på gång, jag vill lära mig nytt och prova nytt. Tur så lär jag mig italienska för tillfället och jag springer. Just nu idag så känner jag en otrolig saknad till handbollen. Skulle så vilja spela både handboll och volleyboll igen, samtidigt inser jag att jag inte skulle vara här i Italien idag om jag fortfarande spelade handboll... Samtidigt är jag ju så ung fortfarande så jag har väl chansen att bygga upp grundkondisen, tappa några extra kilon och kunna göra comeback ännu. En målvakts glansdagar räknas väl fortfarande till kring 37 år och när jag nu en gång planerar att bosätta mig, för tillfället i alla fall, i Sverige så borde jag ju åtminstone spela handboll i minst en säsong tänker min hjärna just nu! Volleyboll skulle också vara hur kul som helst. När jag kommer tillbaka till Örebro måste jag nog börja se mig om efter någon lämplig lagsport att spela! Jag har ju alltid älskat bollsporter så hur har jag kunnat släppa allting? I och för sig så har jag varit friskare nu, inga direkta småskador på länge, vilket var vardag förut. Samtidigt kan jag nu känna då jag är på länk nästan hur kroppen saknar den där känslan av ont efter träningsvärk och jag kan sakna det där pirret av nervositet i magen innan en match.

Nu har vi inte bara gjort en geografisk rundresa utan även en rundresa inuti mitt huvud och min kropp.


The last month I haven´t so often here but in a way I guess that is good cause that mean I have a life but now I am back in Italy and my vacation is over and I´ll try to get back on to my rutins.
Just to keep you up-to-date I´ve been on vaccation for 3 weeks. First in Thailand for two weeks and then one week in Sweden. I have traveled a lot and far, First I flew from Italy via Germany to Finland. Spent a couple of days in Finland before I left for Thailand and after two weeks I flew back to Finland, had time for a short visit but after 5 hours in Finland it was time to fly to Sweden where a week went very fast and now I´m bak in Italy again. If the arrangementes stay as they are suppoused to I´m going to stay here for allmost three months.
I will try to write more in detail about the different stops on my journey but for now this is it. 

The following might be just a lot of sentimental "blabbing" but right now I feel really greatful for evrything in my life and for this last couple of weeks. I did need this vacation in Thailand. I can´t even remember when I last time had two weeks of doing absolutly nothing extra and this was not all, I got one more week off. First some time for healing my body and soul and then a complete boosting of my self-esteem and healing of my heart. So many wonderful laughs and moments and on this I will live for a long time to go. And as I arrived in Italy one of the boys jumped directly into my arms and hug me so hard that it did hurt a bit and the other boy jumped in the sofa beside me holding his hands infront of his eyes and said that he was shy and at the same time a big smile shined up his face. All the happy faces, hugs and kisses from everybody here made it a little easier to leave all wonderful people up in the North.
Strangely it feels a lot better to be missed then to miss people yourself.

Right now I feel a kind of happy, allmost lucky for absolutly everything and nothing. I´m feeling a feeling that almost starts bubbling inside of me and I like this feeling. Maybe it´s the sun, warmth, spring, all the laughter and just life that makes me so happy right now.

I realize that it´s an eternity since I last had an vacation, really so that I whent somewhere and did not do anything and I think it will be a long time before it will be time for a new vacation. I do though have a lot of my own time here in Italy and everything is mostly more "piano piano" here. At the same time I love to have a lot around me and I really need that but right now I´m enjoying this little slower pace because after a couple of months it will be back to buisness and I will have a lot to do again.
But things can´t become to calm and doll for a too long time. I need things to happen around me, I want to learn new things and to try new stuff. Right now I´m though learning Italian and I´m out runing. Today I still miss the sports I used to do, the Handball and Volleyball. I can´t understand how I let myself stop playing this sports but at the same time I would not be here in Italy right now if I still played Handball. And at the same time I´m still young so I get a chance to get in shape, loose some extra weight and when I get back to Sweden I be in good shape for a comeback in Handboll. A goalkeepers peak in the career is around 37 so I still got some years to go.


Well this was a trip around the world and into the deepest thoughts and feelings inside of my head, heart and soul.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar