Kvarntorpshögen!

Två av mina arbetskompisar tog mig med på lite vandring här i veckan.

Kvarntorpshögen, var stället vi skulle till. Kvarntorpshögen är cirka 100 meter hög och en gammal slagghög i Kvarntorp i Kumla kommun. "Närkeslättens högsta fjäl", som min arbetskompis uttryckte det.
Högen är även förknippad med konstprojektet Konst på hög och vintertid kan man tydligen åka slalom där.
För att komma upp på högen kan man bland annat ta trappan upp. Trappan på 427 steg leder en upp på toppen. Tydligen är det folk som tränar "trappträning" där, kanske något man skulle börja med?
Förutom högen så finns det också ett antal fina vandringsleder runt omkring.

Nere på marken!

 Ser ni det där silvriga till höger på varje trappsteg? Det är tydligen så att man fått köpa "ett trappsteg" och sedan fått sitt namn ingraverat på trappsteget eller på räcket. Trappan har nyligen blivit restaurerad för att någon väldigt smart typ fått för sig att, ja var det nu köra upp eller ner men i alla fall att motorcykel i trappan. Tur hade väl personen att han inte bröt nacken på köpet.

På väg upp!

Uppe!

Vilken tur vi hade att det var soligt och fint för utsikten var fenomenal. Blåsigt var det dock, så det är tur att man står tryggt med båda fötterna på marken.

Och vilken utsikt!

Ormen eller ödlan som de då mera riktigt är gav oss en trevlig eller mindre trevlig överraskning då vi upptäckte den. Denna "orm" fick mig att tänka på farmor min och hur fruktansvärt rädd för ormar hon var. Hon var faktiskt så rädd att om hon sågen en ormbild i en tidning så kastade hon tidningen. Vi barnbarn älskade ju detta och varje gång det var ormar i tv:en eller något sådant så ropades det på "fammo".
Fammo berätta en gång då hon varit ute i skogen och plockat bär, då hon ser en orm bredvid sig. Fammo lämnar ämbar och allt och springer iväg och åker hem. Så rädd var hon!

En liten stel vän!
Det är ingen orm. Det är en ödla.

Mera utsikt!

Arken!

 "Arken", som är Olle Medins konstverk, fungerar även som utställningslokal men den dagen vi var där var det stängt.

"Vindla" av Leif Bolter.

Vissa av konstverken förstår man lite bättre andra förstår man inte alls. Vissa av konstverken tyckte jag var fina andra var då mindre fina, men det är väl tur att vi alla har vår egen smak.

"Absit omen" av Kent Karlsson.

"Makt" av Richard Brixel.

En intressant staty, inte kanske så fin men intressant. Jag tror till och med att jag kan förstå konstnärens tanke bakom statyn.

"Malanganer" av Lenny Klarhäll.

"Karyatid" av Richard Brixel.



Ni kanske ser att detta är samma konstverk som på ett tidigare foto!
Men lite från en annan vinkel.




"Var finns konstverket?" av Marc Broos.



Alltså dessa "personer" var så verkliga att det var riktigt kusligt att stå och titta
på dem. Man bara väntade på att de mitt i allt skulle börja röra sig.

"Waaaall" av Lars Vilks.

Söder havet.

Det var så pass blåsigt uppe på toppen så istället för att fortsätta vandringen där uppe gick vi ner igen och tog bilarna till "Söder havet" istället. Ja visst, Söder havet, så heter en av de två sjöar som ligger riktigt i närheten av Kvarntorp. Nordsjön och Söderhavet. Vi vadnrade runt Söderhavet och sedan blev det dags för "fika". Jag bjöd på riktigt finskt bröd. Sådant bröd som man inte får här i Sverige. Brödet var uppskattat. Alltså en totalt lyckad dag med trevligt sällskap och härligt väder.

Finskt bröd med "svensk" ost och gurka.