Kumla station
Jag lovade för några inlägg sedan att jag skulle ge lite information om platser jag har besökt här i närheten av Örebro.
Viss del av den kommande information är med tanke på vissa av mina kära vänner och eftersom jag tror att en del av denna information speciellt kan intressera just dem. Ni får väl läsa igenom och fundera på om det är just du som jag tänker på. Som vanligt så har jag ju alltid lite svårt att sålla så om det blir för långtråkigt är det bara att hoppa över det ni inte orkar läsa.
Kumla är en tätort (stad) i Närke och tillhör Kumla kommun i Örebro län. Kumla ligger endast 4 km från den yttre stadsdelen Mosås i Örebro tätort.
1920 var Kumla är en gammal kulturbygd, kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka, men tätorten var länge obetydlig och växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet.
"I Kumla bor det mer skomakare än folk", är ett gammalt talesätt i Närke. Kumlingen Anders Andersson kallas ”partiskomakeriets fader”. Hösten 1839 blev han först i Sverige med att låta tillverka icke måttbeställda skor. År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro. Idag finns skotillverkaren Arbesko kvar i Kumla. Bland dagens industrier finns Procordia Food som tillverkar sylt och saft under varumärket BOB och Ericsson som tillverkar mobilkommunikationssystem. (Det sistnämnda känns då eventuellt lite fel ur en finländares perspektiv, samtidigt som det kanske till en viss del får en att känna sig som hemma.)
Lite intressant är att orten har ett lokalhelgon. Den helige Torgils i Kumla. Sankt Torgil är ett svenskt helgon som enligt traditionen var kyrkvärd i Kumla kyrka i början av medeltiden. Han tros ha dödats för sin tros skull med kyrkans klockkläpp.
Orten är idag främst känd för fängelset Kumlaanstalten, där många av Sveriges långtidsdömda avtjänar sina straff. Anstalten Kumla, även känt som Kumlabunkern, är en sluten anstalt. Anstalten är Sveriges största och är tillsammans med Anstalten Hall, Anstalten Norrtälje och Anstalten Saltvik de enda anstalterna i Sverige som erbjuder högsta säkerhetsklass, 1.
Kumla anstalten stod färdig 1965 och hade då 435 platser. På 1960-talet skapade Kumla stora protester med sina höga murar, långa kulvertsystem och sin mekaniserade övervakning.
För närvarande pågår en utbyggnad av anstalten. De nya säkerhetsavdelningarna på Kumla har byggts som en följd av flera uppmärksammade rymningar som inträffade under 2004.
En känd rymning är massrymningen som skedde natten till den 18 augusti 1972 mellan klockan 3 och 4. Under natten rymde 15 interner från Kumlabunkern. Vid denna tidpunkt ansågs Kumla anstalten vara Sveriges mest rymningssäkra anstalt. De som rymde räknades till några av Sveriges mest kriminella personer.
En av faktorerna som bidrog till att rymningen lyckades var att säkerhetsavdelningen inte var övervakad av vakter dygnet runt. Istället patrullerade vakter avdelningen med jämna mellanrum under natten.
Polisen kunde tidigt konstatera att de 15 celldörrarna inte hade brutits upp utan de hade öppnats med nyckel. Dock har det aldrig kunnat bevisas hur själva öppningen av dörrarna gick till. En teori är att internerna gjort egna nycklar genom att i smyg göra avtryck av vakternas nycklar. En annan teori är att nycklarna köptes av en fängelsevakt. För att lyckas öppna dörrarna lyckades en intern lura vakterna att han redan var inlåst. Sedan gömde han sig tills avdelningen blev obevakad för att sedan låsa upp de andras celler. Totalt öppnades 20 celler, men fem interner valde att stanna kvar, bland annat eftersom de hade kort tid kvar till frigivningen. Rymningen orsakade ett enormt polispådrag. Alla 15 av de förrymda infångades så småningom av polis.
I dag har Kumla anstalten 330 platser och 450 anställda. Anstalten hade länge uppgiften att ta emot rymningsbenägna och intagna som misskött sig på andra anstalter, numera är Kumlas roll mer att ta emot långtidsdömda som är i början av att avtjäna sitt straff.
På Kumla finns också Kriminalvårdens riksmottagning för män. Till riksmottagningen kommer alla som är dömda till fyra års fängelse eller mer. Där gör man en noggrann utredning innan personerna placeras på Kumla eller någon annan anstalt i Sverige.
Lite sport information från området är att fotbollslaget IFK Kumla spelar i division 3 och ishockeylaget i division 1. Indianerna är ortens kända speedwaylag och kör i elitserien.
En känd person från Kumla är författaren Håkan Nesser, som låtit flera av sina romaner utspela sig i Kumlatrakten. (Detta visste jag inte men lite roligt eftersom jag har en del av hans böcker. Jag kan inte komma ihåg att jag läst någon av hans böcker men då jag någon gång får tid att läsa hans böcker så kan jag kanske till och med känna igen omgivningarna till en del.)
En annan som man eventuellt kan känna igen med rötter i Kumla är skådespelaren Peter Stormare (igår kväll såg jag faktiskt på filmen Armageddon i vilken Peter Stormare spelar en rysk astronaut) och metalbandet Memory Garden kommer också härifrån.
Strax utanför staden Kumla ligger Kvartorpshögen, som jag har skrivit om i ett tidgare inlägg då jag och två kolleger var på vandring där.
Tre andra sevärdheter omkring Kumla är Vallerstakällaren, Sannahed samt Skoindustrimuseet. Dessa ställen vet jag inget mera om så här, här och nu men eventuellt att mina kolleger lurar med mig dit också i något skede.
Frövi är en tätort i sydöstra delen av Lindesbergs kommun som är en del av Örebro län, precis som Örebro och Kumla. Men till skillnad från Örebro och Kumla så hör Frövi till landskapet Västmanland och inte till Närke som de två förstnämnda.
Frövi järnvägsstation 1944, en järnvägsknut med förbindelse med Örebro
i söder, Arboga i öster med buss samt Fagersta och Borlänge i norr..
Frövi var köping, Frövi köping, fram till sammanslagningen med Lindesbergs kommun (31 december 1970).
En gammal tolkning av namnet, Frövi, är att det skulle betyda gudinnan Fröjas vi (helgedom). Därför heter Frövis idrottsplats Fröjevi.
I början av 1920-talet blev namnet omtolkat och det skulle inte vara frågan om någon kultplats. Istället för -vi skulle efterledet komma av viþi 'skog'. Eftersom ortnamnet skrevs j Ffrødehwi år 1457 kunde inte förleden kunna komma av Fröja utan kanske av ett fornsvenskt ord frödh 'starkt växande' (alltså en frodigt växande skog).
Alternativt skulle frödh kunna komma av ett å- eller bäcknamn som svarar mot det norska dialektordet fraud. Frövi ligger vid en å, som skulle kunna ha haft ett namn som betydde 'den fradgiga'. År 2001 föreslogs som alternativ att namnet kunde komma av ett fornsvenskt *frødhe 'fruktbarhet'. Då skulle namnet kunna betyda 'fruktbarhetshelgedomen'.
Frövi pappersbruk omkring 1900.
I Frövi är Korsnäs Frövi (det nuvarande namnet) eller Frövifors bruk (som det tidigare hette) den största arbetsgivaren, vilket också är sevärdheter med sitt pappersbruksmuseum.
Frövifors pappersbruk är en kvarvarande anläggning från den blomstrande pappersindustri som växte fram i slutet på 1800-talet. Museet är det enda i sitt slag i Skandinavien. Den intakta maskinparken och arbetsmiljön från förra sekelskiftet gör anläggningen i Frövifors unik även ur ett europeiskt perspektiv. Dessutom belyser museet den industriella pappersframställningen framväxt i norden alltifrån 1800-talets senare del fram till den moderna datoriserade processtekniken.
Man får även ta del av brukets egen historia, med en industriell kontinuitet från 1500-talet och framåt, och får samtidigt inblick i en av de branscher som lade grunden för det svenska välståndet. Massatillverkning startades 1889 och papperstillverkningen startades två år senare 1891. Sedan utvecklades pappersbruket till att bestå av holländare samt fyra pappersmaskiner.
Namnet Frövifors har anor från Gustav Vasas tid. (Igen kan en koppling till min födelseort, Ekenäs, göras. Gustav Vasa som omnäms här är samma Gustav Vasa som förlänade Ekenäs med stadsrättigheter år 1546.)
Platsen (Frövifors) omtalas för första gången 1558 som Fröuij hamar. Vid nedre fallet låg det en hytta, stångjärnshammare och järnmanufakturverk för tillverkning av olika järnämnen.
Sedan år 2000 tillvaratar man värmen från pappersproduktionen och transporterar hetvatten till Lindesberg, Frövi och Vedevåg för uppvärmning av tätorten.
Näsby kyrka, hör till Fellingsbro härad. I Frövi ligger också Näsby kyrka, sockenkyrkan i Näsby socken (socken hit och socken dit, i alla fall får ordet socken mig att tänka på Astrid Lindgrens barnberättelser).
Näsby kyrka är en kyrkbyggnad i Frövi i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Näsby församling. Vid kyrkan finns en minnessten rest till minne av de församlingsmedlemmar som dog i Estoniakatastrofen. Den bekostades av Näsby församling och restes av de anhöriga.
Den förste namngivne kyrkoherden Peder omnämns 1496. I mitten av 1600-talet fick församlingen en altartavla av Magnus Gabriel De la Gardie. I kyrkan finns ett antal fönster målade av Einar Forseth 1919, vilka skänktes till kyrkan i samband med att godsägaren Viktor Hübinette på närbelägna Hinsebergs gods fyllde 50 år.
Magnus Gabriel De la Gardie
Magnus Gabriel De la Gardie, född 15 oktober 1622 i Reval (nuvarande Tallinn), Estland och död 26 april 1686 på Venngarns slott nära Sigtuna, Stockholms län (Uppland). Han var svensk greve, riksmarskalk, riksdrots, rikskansler, diktare och son till Jacob De la Gardie och Ebba Brahe. (Ebba Brahe är ett namn som jag känner igen och som känns lite intressant men hon hör eventuellt till en annan story. Varför jag nu överhuvudtaget nämner Magnus Gabriel De la Gardie är att jag fick höra om honom den dagen då jag var i Frövi och skidade. De la Gardie har också en koppling till Hinseberg som jag kommer att skriva om snart.)
Hinseberg är en egendom i Näsby socken. Huvudbyggnaden i italiensk renässans, Hinsebergs herrgård, som uppfördes 1803, ligger på ett näs vid nordligaste viken av sjön Väringen. Herrgården rymmer 50 rum och benämns "slottet" av ortsbefolkningen. Egendomen ägdes under 1400-1600-talen av den s.k. Hinsebergssläkten (som dog ut ca 1650). Den tillhörde sedan bl.a. Magnus Gabriel de la Gardie och från 1792 av släkten Tersmeden. Sedan mitten av 1950-talet har egendomen fungerat som kriminalvårdsanstalt.
Hinseberg
Anstalten Hinseberg, eller Hinsebergsfängelset är en av Kriminalvårdens anstalter som enbart tar emot kvinnor. Anstalten ligger i Frövi ca 30 km nordost om Örebro.
Hinseberg är Sveriges största kvinnoanstalt, med säkerhetsklass C, vilket även det är den högsta säkerhetsklassningen på en kvinnoanstallt i Sverige.
Beroende på vilken avdelning de intagna befinner sig på, så finns olika möjligheter för sysselsättning. Det finns bland annat ett textiltryckeri med utbildning, samt olika verkstadssysslor, såsom packning av skruvar etc. Det finns även en skola, där de intagna kan studera på framförallt högstadie/gymnasienivå, men även möjlighet för högskolestudier finns. (Ni kan ju märka att jag har ett underligt intresse av dessa fängelser. Jag kan tycka att det är ganska intressant att två svenska fängelser ligger så nära varandra.)
För cirka ett år sedan kunde man se Hinsehäxan i en TV-miniserie i två delar, inspirerad av boken. Serien skildrar Lillemor Östlins tid som ung då hon hamnade i prostitution, var en del av Stockholms nattklubbsvärld, sysslade med droger, bedrägerier, småbrott och var med om fritagningen på Eskilstuna lasarett med den så kallade Rullstolsligan. Man får även se hur hennes familj splittras och den första rymningen från Hinseberg.
 Ni kan ju förstå att jag förstås (som den bokmal jag är) var tvungen att köpa denna bok, så nu finns den i min bokhylla och så får jag väl hoppas bara att jag kommer att få tid att läsa boken också. Jaha, nu blev det väldigt mycket information men jag hoppas att ni åtminstone hittar något som ni kan tycka är intressant. Ha en trevlig helg ni alla! Kram på er! |
|
| Jo förresten så är så gått som all information här tagen
från internet och en del har jag då fått berättad för mig. (Bara så att man nu inte åker dit för piratkopiering eller så.) |
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar