fredag 2 augusti 2013

Släkt och vänner

Vad ska man egentligen skriva om släkt och vänner. Vad man än skriver så blir det väl mer fel än rätt! Ibland kan man höra att släkten väljer man inte men att vännerna är den familj som man väljer själv.
Jag har nu de senaste veckorna varit mycket på resande fot. Först var jag hemma i Finland i cirka en vecka och jag kan konstatera att jag faktiskt funderat på detta med släkt och vänner.
Det liksom förväntas att då man är någonstans som släkten också är så är det helt självklart att man först och främst ska hälsa på dem.
Jag hatar egentligen avundsjuka men ibland kan jag känna ett sting av det då jag ser människor som har bra kontakt med sin släkt och familjer som automatiskt bara hör ihop och som utan någon som helst fundering ställer upp för dem i sin släkt. Jag inser nog i och för sig att varje familj och släkt har sitt och ingen är felfri men...
Jag inser faktiskt att fast jag ofta saknar människor då jag nu bor i Örebro så kunde jag inte ha gjort något bättre än att flytta dit! Jag är så trött på en massa gnäll och stridigheter som pågår mellan människor. Jag är en sådan person som bryr mig för mycket för att inte bry mig alls och samtidigt är det inget jag kan göra och därför är det bättre att jag har min egen tid och inte blir i skottlinjen allt för ofta. Jag konstaterar en gång igen att det är ingenting jag kan göra eftersom alla ändå vägrar ändra på sig själva utan förväntar istället att det är någon annan som borde ändra på sig.
Det finns ett ordspråk som säger att du inte kan ändra på någon annan utan om det är något du inte trivs med så får du ta avstånd eller så får du själv ändra på dig.

Så jag har egentligen för länge sedan totalt struntat i allt med släkt och vänner. Till min familj hör de som jag vill ha där och de som vill vara där och det kan jag säga att jag har en stor familj. En familj med härliga människor. Senast jag var hem till Ekenäs fick jag nog träffa många av dessa härliga människor och det är nog så härligt. Jag var på dop av min brors yngre son. Det var härligt och sedan var det dags för bröllop. En skolkompis som gifte sig och jag fick möjligheten att vara med och fira med henne och hennes kille. Jag hade en suveränt rolig kväll och njöt av sällskapet och alla vänner runt omkring mig.
Sedan under denna vecka så var det ännu min gammelmormors 90-årsdag. Det blev riktigt bra det med även om denna tillställning var en lite pirrig tillställning.

Jag hade en roligt vecka men det var skönt att återvända för några dagar till Örebro...
Och nästa resa får ni höra om i nästa inlägg.
Ha det gott alla ni. Ni kan väl känna den varma kram jag sänder er här och nu! KRAM!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar