Jag åkte iväg till Örebro, bara för att jag behövde en ordentlig förändring i mitt liv. Jag behövde börja om!
Jag har ju nog planerat och tänkt och funderat på att flytta utomlands väldigt länge redan men nu kändes det som om en flytt med nya miljöer och nya möjligheter var det enda kloka och jag har ju alltid kvar Ekenäs och alla ni härliga människor som finns kvar där.
På denna månad har jag hunnit med att bekanta mig med mitt nya jobb och med mina arbetskamrater. Jag är tacksam för att ha fått träffa och lära känna så mycket nya härliga människor.De har tålamod med mig, får mig att skratta, lär mig nya saker och står ut med mina finlandssvenska ord och uttryck. De berättar för mig var jag kan hitta saker och vad jag bör tänka på. de funderar hur jag har det och är så där svenskt försynta och trevliga.
Jag får vara försiktig för att inte uttrycka mig allt för rakt på sak och jag får väl bli bättre på att berömma andra. Det är en sak som svenskar är så mycket bättre på än vi finländare. Visst brukar jag också berömma andra människor men sällan rakt öga mot öga med dem.
Sedan hjälper mitt senaste jobb mig inte heller så mycket... Hmm... Jag menar att humorn på mitt senaste jobb kunde vara ganska hård, rakt på sak och lite så kallat under bältet. Viss är det en massa skämt här med men det är frågan om skämt på en helt annan nivå.
Tänkte att jag kunde sätta in en bild på mitt jobb!
 |
| USÖ- Universitets Sjukhuset i Örebro |
Fritiden försöker jag fylla med kontakt till mina gamla vänner. Jag reser lite runt för att träffa en del, jag sitter på facebook och jag har äntligen kommit mig för att skriva lite kort med adressändring och lite annan info... så inom kort kanske det dimper ner ett litet kort från mig till dig... och kommer det inte nu så kommer det inom kort i alla fall!
Det blir också mycket motion. Jag cyklar ju till och från jobb alla dagar och jag har bestämt mig för att jag inte ska ge mig även om det regnar eller stormar... så jag cyklar i ur och skur. Jag har redan cyklat åtminstone 230 kilometer sedan har jag också kommit igång med länkandet (eller borde jag skriva mera svenskt "joggandet"). Så där på högt så har jag sprungit cirka 43 kilometer... inte fullt godkänt men ändå bättre än inget...
Jag kan ju berätta en lite roligt story gällande en av gångerna jag var och springa. En på jobbet hade gett goda råd vart jag kan fara och springa och det var fina områden det... men så tänkte jag att jag springer lite längre... Det måste ju gå att svänga någonstans... men men... hmm... Jag sprang och jag sprang men det kom ingen sväng så när jag uppnått cirka 10 kilometer tänkte jag "Nej, jag får nog svänga tillbaka nu" Och tur var det... Jag orkade springa halva vägen tillbaka sedan gjorde det väldigt ont i benen och de sista kilometrarna fick jag springa och gå om vartannat...
Denna joggingrunda lärde mig två saker... Lyssna på någon annan om vart det lönar sig att fara och springa och för det andra att jag ännu inte är redo för att springa ett halvmaraton!
Men en dag blir det kanske dags för det också!
En månad ja, när jag ser tillbaka på månaden som gott kan jag bara fundera på hur en tid kan kännas så otroligt lång men samtidigt så känns det som om månaden har gått så otroligt fort! Allt beror bara på hur man ser på sakerna som hänt i ens liv. Vissa saker tror man att man aldrig ska glömma men så går tiden och på något underligt sätt blir dessa saker inte lika viktiga mera. Det kommer nya grejer att fundera på medan andra grejer glömmer man aldrig.
Flytten har fått mig att växa. Jag har blivit lugnare och lärt mig ta dagen som den kommer... Jag har en plan i livet. En plan som funnits där redan länge men som jag inte riktigt har haft självförtroende eller intresse för att genomföra. Jag tror dock att denna flytt nu är en början på att slutföra denna plan men man får se vad det blir av detta ännu!
Mycket djupa och underliga tankar som snurrar inom mig, men detta är jag och det är väl bara att acceptera det!
Ha det gott! Ta hand om er!
Kram Jessica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar