"Nej, hur länge ska den här sporten hålla på?"
Säger en av mina kolleger. Stackars henne, då OS bara just har börjat! Jag tänker istället! "Tänk så mycket det är kvar. Egentligen skulle jag inte alls hinna arbeta! Det kommer ju så mycket sport! Tänk att få se handboll, volleyboll, beachvolley och så mycket mycket mer.
Jag som ju nog gillar att jobba mycket så måste ändå erkänna att jag för tillfället saknar mitt gamla jobb lite grann... På mitt gamla jobb hade jag utan dåligt samvete, dagligen kunnat sitta framför tv:en och se på sporten tillsammans med patienter... Nu måste jag faktiskt "jobba". Men tur så har man ändå en dator som fungerar någorlunda och att OS sänds via svt och att man kan se en del sport senare via svt play. ME LIKE!
Annars så kan jag ju bara berätta att jag inte ändrat allt för mycket här i Örebro. Åtminstone inte gällande "arbetsnarkoman" titeln! Biträdande avdelningssköterskan sa till mig här för en dag sedan att arbetsschema programmet visar att jag har allt för mycket övertidstimmar i juli. Inte konstigt då än den ena blir sjuk och än den andra blir gravid! Tycks nästan vara en epidemi detta med gravida arbetskolleger för tillfället... Man får väl se upp så att man inte själv blir gravid... I och för sig så är väl ända chansen till det att den "heliga anden" kommer och fixar till det i så fall!
Fortsättning gällande jobbet är ännu oklart och det är lite irriterande... Så mycket extra jobb som jag redan nu ställt upp på och dessutom så är det fler arbetskolleger som av olika anledningar kommer att sluta eller då vara borta åtminstone under hösten. Så man tycker ju att de skulle kunna lova något. Jag har dock helt ljuvliga arbetskolleger som den ena efter den andra säger att de pratat eller ska prata med cheferna för att de vill att jag ska stanna. Jag pratade också med min hyresvärd till lägenheten var jag bor och jag skall kunna få bo kvar här åtminstone ett år till så nu gäller det bara att de från jobbet meddelar att jag får stanna... Annars får jag väl byta bransch och sadla in på åldringsvård eller på den gamla linjen och jobba med det jag jobbade med tidigare. En annan möjlighet kan väl kanske i så fall vara Stockholm eller kanske Oslo eller någon annanstans i Norge. Man får se men helst av allt skulle jag nog inte vilja flytta! Sen gäller det bara att stå på sig och våga löneförhandla. Där saknar jag nog lite Finland. I Finland är det mera jämlikt och alla får den lön man är berättigad till. I Sverige får man ju själv förhandla sig till lönen man vill ha och vet man inte vad ens rättighet är så kan man bli lite blåst... Dessutom sedan när det gäller löneförhöjning så anser jag mig se en risk att det kan bli så att om chefen gillar dig har du lättare att få löneförhöjning än om chefen inte gillar dig. Då kan jag ju tycka att kriteriet istället borde vara hur man arbetar.
Det är väl tur att jag haft så mycket jobb nu sista tiden och att det är så mycket OS på tv för det har gjort att den vanliga svackan efter den årliga festivalen inte har känts så tung. Jag har väl helt enkelt inte hunnit känna på att jag är hemma. Samtidigt som jag nu skriver detta så inser jag att jag nog saknar alla härliga människor, vilka varit med och upplevt den härliga veckan jag har bakom mig. Jag kan gott och väl säga att den senaste veckan definitivt varit den bästa tiden under detta år så här långt!
Nu ska jag återgå till OS och för tillfället är det beach volley som står på schemat!
Ha det gott ni alla!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar