Dag 12: Italienska/ Day 12: Learning italian

For Enlish version scroll down:


Idag var dagen då jag skulle köra själv till skolan med pojkarna eller ja det blev bara den äldre pojken eftersom den yngre skulle till läkare för att få vaccin. Jag körde iväg och allting gick riktigt bra enda tills jag kom till det jobbigaste stoppmärket då hör jag hur det kommer en ambulans bakifrån. Jag tänker att det är bäst att köra så mycket till sidan som möjligt och så körde ambulansen förbi och den stressen var över utan att jag alls blev stressad. Vi kom i tid till skolan och sedan kunde jag lugnt köra hem igen!

Det som stör mig mest just nu är att att lär mig italienska så långsamt. Jag kan förstå något så där men jag gissar nog mig till det mesta. Filomena försöker prata med mig och ibland blir hon nästan frustrerad då vi inte har ett gemensamt språk och samma gäller mig. Jag skulle så gärna vilja prata med henne men det är som om jag får knut på tungan och jag har ju inga ord att använda. Jag skulle kunna prata med henne om barnbarnet hon fortfarande väntar på och om hur hennes svärdotter mår och så mycket annat därtill. Det som är intressant att då jag inte vet vad för ord jag ska använda på italienska så säger jag ord på engelska eller tyska. Jag kunde ju lika väl prata svenska med henne för för henne är det ingen skillnad!
Fast hon vet vad tack och thank you betyder i alla fall!
Men jag har också lärt mig Grazie, så det så!

Nu inget mera om denna dag!
Ha det bra!


Today it was time for me to drive the kids to school on my own. The younger boy had to go to the doctors for a vaccination so it was only the older boy who needed being driven to school.
The drive went well only that at the most busy and difficult stop sign I hear an ambulance driving up behind me. I think now the best thing to do is to drive at much to the side and then stand still and so I did. The ambulance drove by and I could calmly continue my drive to the school and we got there on time.
The thing that annoy me the most right now is that I can´t learn italian more quickly. I can understand a little bit but I have to guess a lot of the contents. I understand a word here and a word there and put two and two together! Filamena try to talk to me and she sometimes get a bit frustrated when I don´t understand what she is saying. I get frustrated too, it´s not easy when we don´t have a common language. I would love to talk to her but I don´t have any words to use. If I could talk italian I could talk to her about the grandchild she is still waiting for and I could ask her how the daugther-in-law is doing. The funny thing is that when I can´t find the words in italian I start saying words in English or German. I could just as well use the Swedixh word because for her it would not make a difference. 
But she can say tack and thank you and I can say grazie so that´s at least a begining.
Nothing more now!
Take care!